Folk och jag.
Jag sitter själv på tåget hem ifrån skolan med laptopen i knät och betraktar folk.
Ser deras uttryckslösa miner och försöker räkna ut vad de kan tänkas tänka på. Det är förstås helt meningslöst att försöka, man kommer aldrig kunna ta reda på om man hade rätt eller inte. Men det är ett spännande tidsfördriv.
SMSar flickan i lockigt hår med sitt livs kärlek, eller är det bara Mamma som undrar om hon kommer hem till maten. Sitter den skäggiga 50+aren med ledsna ögon och undrar hur han ska ha råd att betala månadens räkningar. Eller är han bara lite trött efter dagen.
Detta kommer jag aldrig få veta. Det är halva nöjet.
Jag tycker det är fascinerande att tänka sig att alla människor har ett liv lika stort och komplext som ens eget. Det är något jag ofta glömmer. Ofta tänker jag bara inuti sig själv, Agerar utifrån sitt eget bästa, och ser bara människorna runt omkring som ”sidomänniskor”. Statister och birollsinnehavare i sagan om mitt liv. Man glömmer ofta av att de själva upplever sig som huvudrollsinnehavare i deras egen film. Att jag då är en statist eller biroll. Nu stannar tåget i Nässjö, de flesta hoppar av. För de människorna är min roll som statist nu fullbordad. De kommer aldrig att se mig igen, jag kommer aldrig att se dem…
/ Viktor Möller kl.15.14 den 24/8 07
Jag borde…
Idag borde jag plugga. Samtidigt borde jag öva på min celloläxa, utveckla mitt gitarrspelande,vara social och leka med min lillasyster,ta tag i någon av alla de planer/projekt/småproblem jag har, spela dator en stund,skriva ett inlägg i denhär bloggen. Ja, listan på vad jag borde göra kan jag göra hur lång som helst.
Frågorna är då, vad ska jag göra ? Vad ska jag välja först ? Och kanske viktigare, på vilka grunder ska jag välja att göra det jag gör ? Ska jag välja det som är roligast, mest hälsosammast eller kanske minst krävande. Eller ska jag välja något svårt och jobbigt för att ‘få det ur världen’ ?
Det är en evig balansgång. Jag borde ha kul samtidigt som jag borde vara nyttig samtidigt som jag borde ta tag i något jobbigt. Och det samtidigt som jag slappar och vilar.
Nej, det går ju helt enkelt inte. Istället får man prioritera. Man får ha så roligt man kan och ändå göra det nödvändigt tråkiga. Träna för att kunna äta onyttigt. Plugga för att kunna slappa. Och samtidigt välja bort 90% av det du egentligen borde göra.
“So much time, and so little to do! Strike that, reverse it.”
Willy Wonka, när barnen går in i chokladfabriken
Han är förövrigt en av mina idoler, fast han är fiktiv
Varför är folk så jävla sura hela tiden ?
Idag är jag synnerligen sur, jag är sur på att folk surar. Som lite självterapi ska jag försöka skiva upp hur sanslöst dåligt det är att vara sur så att jag kommer på bättre tankar.
Finns det överhuvudtaget något positivt med att vara sur/vresig ?
Själv kan jag inte hitta något. Negativa saker hittar jag däremot tonvis av.
- Du ser svårigheter istället för möjligheter när du är sur
- Du ser mer negativt på hela tillvaron/Mår helt enkelt sämre
- Du ”smittar” din surhet över till andra människor, likt en sjukdom.
Med detta menar jag : Du är gladare glad, du är lyckligare glad, du kan hantera alla sorters situationer bättre om du är glad. Du är helt enkelt bättre som glad.
- Ja, men hur jävla lätt är det att bli glad bara ”poff” när man är sur ?
Det är bara du själv som styr ditt sinnelag. Det är bara du som kan ändra det.Försök förstå,förlåta,hjälpa medmänniskor istället för att sura på dom. Det mår alla bättre av. Även du själv.

Finns det någon egentlig skillnad på könen ?
Den frågan slog mig idag. Förutom faktumet att vi inte ser likadana ut fysiskt, finns det då någon egentlig skillnad ? anta att en kvinna skulle uppfostras helt som en man. Att samhället skulle se på henne som man. Skulle hon då uppföra sig 100% som en? Det jag menar är, hur skulle hon agera i vissa situationer.
T.ex.
- Om hon skulle börja lådsasbråka med andra killar för att visa upp hur tuff hon är.
- Om hon skulle trimma sönder sin moped och sedan skryta vitt och brett över hur sagolikt fort den går(Självklart med minst 50% överdrift).
- Om hon skulle tycka att kvinnor renonerar helkonstigt.
- Om hon skulle skrika skällsord efter flickor som inte gör som hon vill.
Svaret på frågan kan vi nog aldrig mer än gissa.
Vi är så fast övertygade och inpräntade med att pojke ska vara pojke och flicka ska vara flicka att ett eventuellt försök inte skulle kunna genomföras. I vårt samhälle är en man en man, och mannen ska vara på ett visst sätt. Så är det bara, är man lite utanför normen på vad en man ska vara är man automatiskt antingen bög eller mentalt störd.Vice versa för kvinnor. D.v.s. Har man inte kjolar och axellångt hår har man något fel.
ordet Jämnställdhet används mycket idag. Även om det kan tyckas uttjatat är ordet nyckeln till problemet. Vi är jämnlika, även om vi nu kanske har några små skillnader oss emellan. Därför borde vi naturligtvis också vara jämnställda.
Att anställa någon bara för att personen i fråga är kvinna är lika fel som att ta in någon för att han är man enligt min åsikt. Det fungerar inte.
Den enda lösningen är helt enkelt insikt,
insikten om jämnställdhet.

Hej människor av planeten jorden.
Det här är, eller snarare kommer att bli, min blogg. Ni kära läsare får nog primärt upp 2 frågor i huvudet nu.
- Vem fan är du ?
- Varför ? Det finns redan typ 14 miljoner fjortisbloggare.
Jag är Viktor Möller, är 16 år gammal, bor i det lilla samhället Aneby i norra småland, läser JING-Naturkunskap( www.jing.nu) på Erik Dahlbergs gymnasiet i jönköping.Min fritid spenderas mest vid ett instrument (primärt Sång, Cello och Gitarr), vid datorskärmen, eller vid en läxbok. Med detta inte sagt att jag inte hittar på annat trevligt när tillfälle ges.
Jag vill tro och hoppas på att min blogg inte kommer att bli någon ”fjortisblogg” Jag kommer inte använda den som en dagbok och berätta över hur tråkigt/kul/onödigt det är i skolan,över flickor som är ”kääära” och inte kära i mig, Hur bra/kass mitt liv är i allmänhet osv. Vad ska du skiva om då har du tänkt ? undrar säkert ni.
I min blogg kommer jag att posta lite funderingar och tankar jag har. Vad funderar jag oftast över da ? Ja, det är ganska varierande. Nu är jag inne i en period av funderingar om min identitet. Vem är jag egentligen ? Vem vill jag utvecklas till ? osv. Men jag kan lika gärna fundera över teologi, samhällsfrågor, tallbarr eller helt andra saker.
Låt äventyret börja !